Sosiologprofiler - Island Skriv ut E-post

Arnor Gudmundsson

Födelseår
Född år 1958.

Utbildning

Arnór läste franska och antropologi i Frankrike i ett årmen sedan började han läsa vid Háskóli Íslands och avlade BA-examen i sociologi år 1983.

Därefter studerade han vidare i USA och

disputerade i sociologi år 1993.


Befattning och arbetsplats

Kontorschef för utbildningsministeriets evaluerings- och analysavdelning.

Ordinarie arbetstid

Arbetstiden kan variera men är i allmänhet 50 timmar/veckan.

Beskrivning av det nuvarande arbetet

Evaluerings- och analysavdelningen är en ny avdelning som inrättades för ett år sedan. Arbetsområdet, som är stort, omfattar huvudsakligen två uppgifter, nämligen kvalitetsfrågor och analys av de frågor som hör under ministeriet I skolsystemet ska man kontrollera att lagar och förordningar följs samtidigt som man ska stödja utvecklingen av kvalitetsarbete. Arbetsområdet omfattar hela skolsystemet från förskola till universitet. Avdelningen har en kontroll- och utvecklingsroll och den organiserar granskningar av skolor eller delar av skolarbetet och får specialister att arbeta med dem. Arbetsområdet för kvalitetsfrågor är mycket omfattande och variationsrikt. När det gäller kvalitetsfrågor läggs den största vikten vid utbildningssystemet men man arbetar också med andra frågor inom utbildningsministeriet. Nyligen genomfördes t.ex. en granskning av Visinda- og tækniráðs verksamhet. Den andra aspekten som Arnór arbetar med är analys. Det innebär att han har att göra med informationsinsamling för ministeriet. I allmänhet behandlas data som andra insamlat men andra parter ges också i uppdrag att göra enkäter och insamla information om utbildning, kultur, vetenskap och idrotts- och ungdomsfrågor. Dessa data behandlas och en policy utformas med analyser av dessa frågor. Evaluerings- och analysavdelnings uppgift är att ansvara för informationen och garantera att den används så bra som möjligt för att man kan ska kunna arbeta målmedvetet för att få fram en policy. Ministeriet deltar i ett internationellt samarbete inom EU, OECD och Norden. Avdelningen deltar också i att organisera de nationella proven.


Tidigare arbeten:  Efter BA-examen började Arnór arbeta som forskare vid samhällsvetenskapliga faktulteten vid Háskóli Íslands, där han arbetade i 1 år. Han kontaktades och erbjöds arbetet. Han flyttade till USA för att studier vidare och arbetade vid sidan om studierna som biträdande lärare och forskare vid Minnesota univerisitet de följande 7 åren. Han återvände till Ísland år 1991 och undervisade i sociologi vid Háskóli Íslands i 3 år men år 1994 började han arbeta på utbildningsministeriet. Han har arbetat på olika avdelningar på ministeriet, han började på universitetsavdelningen och arbetade med adminstration och kvalitetsfrågor på universitetsnivå. Därefter flyttade han till den dåvarande evaluerings- och kavlitetsavdelningen och ansvarade där för kvalitetsfrågor på universitetsnivå liksom på andra skolnivåer. År 1999 övertog han ansvaret för utvecklingsfrågor inom IT och blev utvecklingschef i ministeriet två år senare. I detta arbete ledde han olika IT-projekt och uppbyggnad av informationssystem. År 2006 omstrukturerades ministeriet och Arnór sökte den befattning som utanonnserade och som han innehar i dag.


Hur utnyttjar du sin sociologiutbildning i ditt arbete?


I Arnórs nuvarande arbete använder han mycket den metodik om datainsamling och den kunskap om IT, som han lärde sig i sina studier. I sin doktorsavhandling granskade han ingående organisationsenheter och denna kunskap har han haft mycket nytta av i arbetet, d.v.s. att förstå hur organisationer är uppbyggda utifrån samhällets sociala och ekonomiska perspektiv. Han har vidareutbildat sig i projektledning och ledarträning vilket han haft nytta av. Han har också tagit kortare kurser för att få en bättre insikt i förvaltningens juridiska miljö och uppbyggnad. I arbetet har hans erfarenhet och kunskap om offentlig förvaltning och de krav som ingår i arbetet inom statsförvaltningen utökats successivt. Trots att Arnór disputerat anser han att man behöver tänka på att vidareutbilda sig inom de områden man arbetar inom.

Råd för studenter i sociologi

Det spelar stor roll för studenter att ha en stark metodisk grund, för denna kunskap ger större möjligheter på arbetsmarknaden. Om man studerar en viss fråga är det intressant att granska den utifrån andra discipliner än sociologin. Det skulle vara intressant att t.ex. granska den utifrån ekonomi eller juridik för att vidga förståelsen av ämnet. Allt detta är till hjälp när studenterna ska ut på arbetsmarknaden, d.v.s. att tänka lite utanför sitt eget ämne och betrakta frågan ur olika synvinklar. Människor ska vara öppna för att betrakta frågor ur ett vidare perspektiv och bygga upp en omfattande kunskap på basis av bestämda frågor.




Björk Þorgeirsóttir


Födelseår

Född år 1967.


Utbildning

Avlade BA-examen i sociologi vid Háskóla Íslands år 1999. Björk avlade också examen i pedagogik år 2000 vid Háskóli Íslands och har nu avslutat 29 poäng i Master-utbildning i sociologi som hon ägnar sig åt vid sidan av arbetet.

Befattning och arbetsplats

Lärare och ämnesansvarig i sociologi och mediavetenskap vid gymnasieskolan Kvennaskólann í Reykjavík. Hon är också verksam som projektledare i mentorprojektet Vänskap.

Ordinarie arbetstid

Björk har två arbeten och arbetsveckan är därför i allmänhet ca 55 timmar/veckan.

Beskrivning av det nuvarande arbetet:

Som lärare arbetar hon enligt ett bestämt terminsschema. Full tjänst är 24 lektioner/veckan. Varje klass/grupp har 4 lektioner/veckan och hon undervisar 4 klasser. Parallellt med lektionerna ingår rättning/granskning av arbetsuppgifter och förberedelser för lektioner/skrivningar m.m. Förutom undervisningen är samtaltid för elever och arbete som klassföreståndare. Björk är också ämnesansvarig för sociologi och mediavetenskap och som sådan bär hon ansvaret för att undervisningen i dessa ämnen följer kursplaner och att alla lärartjänster besatts. Hon och rektor granskar de ansökningar som inkommer. Förutom lärarverksamheten arbetar Björk som projektansvarig för mentorverksamheten Vänskap, vilket hon i allmänhet gör på kvällen efter undervisningen. Mentorprojektet har pågått i 4 år i gymnasieskolor och Björk är rådgivare för andra lärare i de gymnasieskolor som deltar i projektet. Hon ansvarar också för kontakterna med deltagarna och är mentor för de elever i hennes gymnasieskola som deltar i projektet. Eleverna ansöker om att få delta och det är viktigt att de inser det ansvar som det innebär och det åligger Björk att tala med de sökande och ge dem information om vad projektet innebär.


Tidigare arbeten: Efter studentexamen arbetade Björk i Landsbanki Íslands juridiska avdelning i 4 år med allmänt kontorsarbete. Därefter arbetade hon som sekreterare/assistent på en advokatbyrå och hon fick det arbetet för hon hade arbetat mycket med jurister när hon arbetade på banken. Hon arbetade en kort period hos en inkassobyrå med allmänt kontorsarbete. Efter BA-examen har Björk arbetat som lärare efter att ha svarat på en annons där lärartjänsten var utlyst.


Hur utnyttjar du sin sociologiutbildning i ditt arbete? I undervisningen förenas Björks intressen, som är sociologi och ungdomar. Även om hon vissa år inte undervisar i sociologi, är undervisningen inte desto mindre ett forum för att presentera den tanke som karaktäriserar sociologin för elever. I mentorsprojektet förenas även dessa intressen, då man sammanför barn och ungdomar för att bygga upp vänskapsband. När Björk läste pä sin BA-examen skulle hon ha velat ha mera undervisning i genusvetenskap men då var undervsiningen i det inte lika lättillgänglig som nu. Hon anser att gymnasieskolor måste vara mera medvetna om elevernas deltagande, könsskillnader och få flera flickor att delta i styrelser och fritidsverksamheter inom skolan genom att uppmuntra dem att ställa upp i nämnder. Då hon är verksam i en gymnasieskola skulle hon ha velat ha större förkunskaper i genusvetenskap så hon skulle ha kunnat aktivera eleverna ytterligare till att fundera på dessa frågor och upptäcka dem på deras egna villkor. Den erfarenhet och kunskap som hon fick i sitt arbeta på advokatbyrån har också varit till stor nytta för Björk i arbetet. Hon är medlem i styrelsen för sociologilärarnas förening och ansvarar för dess ekonomi.

Råd till studenter i sociolog

När man börjar akademiska studier, ska man inte göra det med den baktanken att välja bort vissa ämnen. Studenterna ska snarare försöka hitta sitt intresseområde inom disciplinen och helst börja på en bred basis och välja de ämnen som karaktärisrera deras intresseområden. Björk anser att det ofta finns murar mellan ämnen på högskolor, vilket inte är bra och studenterna ska inte tveka att länka sig in på andra instutioner under studierna. Ämnen är bra och en lärare är bra om han lyckas förenkla sin presentation så att studenterna förstår ämnet och får kunskap. Hon anser att mätningar blivit en för stor del av sociologin och att det finns risk för att ämnet isoleras för mycket p.g.a. denna övertro på ett område. Man borde hellre förstärka sociologernas självuppfattning med utgångpunkt i ett vidare perpektiv.


Áhúst Mogensen


Födelseår

Född år 1974.

Utbildning

Avlade BA-examen i sociologi år 1997 vid Háskóli Íslands.

Vidareutbildning vid Loughborough i Storbritannien och MS-examen i kriminologi år 1999.

Befattning och arbetsplats

Föreståndare/forskningschef hos Forskningsenheten för trafikolyckor (RNU) som hör under kommunikationsministeriet.

Ordinarie arbetstid

Den ordinarie arbetstiden är 37 timmar/veckan men det ingår också bakjourer och från år 2000 till 2006 hade Ágúst en av dessa bakjourer. Under 2006 var antalet utryckningar 60-70. Arbetstiden är därför ofta längre än 37 timmar/veckan, speciellt under sommaren som är arbetskrävande p.g.a. den större trafiken på vägarna, vilket orsakar flera allvarliga trafikolyckor och därmed flera utryckningar hos RNU.

Beskrivning av det nuvarande arbetet

Arbetet är mycket omväxlande men det huvudsakliga syftet med forskningsenheten är att öka trafiksäkerheten och det utgör ledstjärnan för enhetens verksamhet. När det sker allvarliga trafikolyckor eller dödsolyckor undersöks de speciellt av RNU och enheten tillkallas av polisen. Man undersöker orsaken till olyckan och data inhämtas hos polis, sjukvårdsinstitutioner och andra specialister för att man ska få bästa möjliga information. Slutligen inlämnar enheten en slutrapport om händelsen. Det ingår även mycket varierande arbetsuppgifter i verksamheten, varav vissa är fasta såsom rapportskrivning medan andra varierar. I arbetet ingår mycket kontakt med olika parter och man har nära kontakt med polis och andra trafiksäkerhetsinstitutioner. Massmedier informeras om trafiksäkerhet och ges tillfälle till intervjuer. När Ágúst började sitt arbete hos enheten beslöt han sig för att aldrig avböja att framträda i massmedierna, utan han skulle utnyttja varje tillfälle att presentera enhetens arbete och väcka uppmärksamhet på trafiksäkerhetsfrågor. Olika organisationer är intresserade av att få presentation av RNU:s arbete och Ágúst håller föreläsningar på kongresser och möten hos olika organisationer. Varje år utges statistik med en sammanfattning om det gångna årets händelser i en slutrapport. Under verk­samhetsåret håller enheten möten med andra specialister där man går igenom händelser och de analyseras ur en tvärvetenskaplig aspekt. Ísland är dessutom medlem i det nordiska samarbetet och forskningsenheterna träffas och sprider information om data och forskning de deltagit i.


Tidigare arbeten: Under studietiden hade Ágúst olika service- och grovarbetarjobb men efter vidareutbildningen år 1999 var han verksam med olika forskningsprojekt i cirka 1 år, samtidigt som han avslutade sin Master-uppsats. Han började arbeta hos forsknings­enheten för trafikolyckor år 2000. Den hade då inte stora anslag och dess verksamhet var mindre. Verksamheten utökades och fastslogs i lag år 2005. Det beslöts att det skulle beviljas större anslag till den. Befattningen som enhetscef utlystes och Ágúst ansökte, jämte flera, och han blev då anställd som enhetschef.


Hur utnyttjar du din sociologiutbildning i ditt arbete?


Ágúst anser att han har stor nytta av sin utbildning i sitt nuvarande arbete. Att  skriva, och att behandla text och data utgör en stor del av RNU:s verksamhet och därför har han stor nytta av den träning han fick både i sin grund- och vidareutbildning. Att ha sysslat med forskning ger också mycket praktisk erfarenhet, d.v.s att intervjua personer och närma sig människor är en mycket god bas ur studierna för i alla frågor som enheten behandlar måste man vara opartisk och inte påverka varken i kontakten med människor eller presentationen av data. Mänskligt beteende utgör en viktig orsak till trafikolyckor och RNU arbetar med forskning rörande mänskligt beteende. Denna forskning bygger på en sociologisk basis och man har bl.a. undersökt riskbeteende i trafiken jämfört med annat riskbeteende hos gymnasieelever. Metoden att samla information och undersöka ett visst ämne utgör en stor del av arbetet och det är därför viktigt att ha ett viss fokus,. begränsa sig till vissa forskningsfrågor och besvara dem. Det är även viktigt att undersöka om ämnet redan behandlats och om det redan finns material som kan användas. Studierna kommer därför till mycket stor nytta.

Råd till studenter i sociologi

Ágúst anser det vara viktigt att betona metodiken och öva sig i att skriva goda och smidiga texter. Han anser att det finns efterfrågan på arbetsmarknaden efter personer som kan skriva en god text.

Hafdís Hansdóttir



Födelseår

Född år 1968.

Utbildning

Avlade BA-examen vid Háskóli Íslands år 1993 med 30 poäng i mediavetenskap. Hafdís fortsatte sina studier 1995-1996 och avlade Master-examen i genusvetenskap vid Lancaster University i Storbritannien, Hon har tagit 18 poäng i företagsekonomi och ekonomi vid Endurmenntun Háskóla Íslands år 2000.

Befattning och arbetsplats

Biträdande filialdirektör hos Kaupþing banki hf.
 

Ordinarie arbetsvecka
Cirka 40 timmar/veckan men under under vissa perioder kan den uppgå till 50 timmar/veckan.

 

Beskrivning av det nuvarande arbetet

Arbetet är omväxlande och kräver mycket kontakt med både kunder och bankpersonal. Hafdís tar i det dagliga arbetet emot kunder och har många olika ansökningar om lån eller andra tjänster både genom telefon, e-post, serviceavdelningen eller besök till banken. Annan personal vänder sig också till henne för att få hennes utlåtande och/eller få hennes godkännande av lånebeviljningar och personalen måste ha möjlighet att kontakta henne varje dag. En del av filialens personalpolitik utgör också en bestämd del av Hafdís arbete. Man kan säga att ca 40% av hennes arbete består av information och/eller hjälp till personalen inom banken och 60% utgörs av kundservice. När en kund kommer med en förfrågan är det viktigt att sätta sig in i varje fråga och granska den på basis av de aktuella förhållandena och att vara noggrann att följa bankens regler när man fattar beslut. Kontakten med andra avdelningar inom banken är stor, möten, arbetsgrupper och möten utanför banken tar avsevärd tid av det dagliga arbetet. Kontakten med näringslivet och samhället genom bankens verksamhet är stor, vilket gör arbetet mycket omväxlande.


Tidigare arbeten:  Efter gymnasiet gjorde Hafdís två års studieuppehåll och arbetade då i en affär som sålde hushållsvaror. Hon började att arbeta där medan hon gick på gymnasiet och började arbeta heltid när hon slutat gymnasiet. I början arbetade hon med att föra in data i bokföringen men flyttade så över till serviceavdelningen där man tog emot trasiga hushållsvaror och registrerade dem för reparation. Hon arbetade under en period som telefonist på en resebyrå innan hon började sina BA-studier. Efter att Hafdís avlagt BA-examen arbetade hon i 2 år hos de funktionshämmades distriktskontor som avdelningschef på ett gruppboende för funktionshämmade. Därefter överfördes hon till ett nytt boende­alternativ, som var självständigt boende för multifunktionshämmade. Där arbetade hon i 1 år och studerade sedan vidare utomlands. Därefter kom hon tillbaka till Ísland och arbetade som alkoholrådgivare i knappt 3 år. Arbetet liknade en socialrådgivares och då hon vikarierat som socialrådgivare en sommar uppmanades hon att ansöka om detta arbete. Betoningen i detta arbete låg på att bistå de personer som avslutat behandling eller släppts ur fängelse att få bostad, socialunderstöd och hänvisa till annan hjälp som dessa personer var berättigade till enligt lag. Med tiden kom barnavårdsfrågor där man måste finna lösningar för barn som levde under oacceptabla förhållanden att spela en allt större roll i hennes arbete. När Hafdís arbetat där i 3 år svarade ansökte hon om en utannonserad tjänst som jämställdhetsrådgivare i en grannkommun till Reykjavík, fick den och arbetade där i knappt 1 år. Hennes arbete bestod i att informera om kommunens policy och lagar i jämställdhetsfrågor och granska att de följdes. Hon studerade samtidigt företagsekonomi och ekonomi och där lärde hon känna en bankdirektör för en filial, som erbjöd henne arbete som företagsrepresentant. När hon arbetat där i några år, gjordes omstruktureringar inom banken och den slogs samman med en annan bank. I samband med detta ansökte Hafdís om en ej utannonserad tjänst som filialbankdirektör men den hade tillsatts när hon kom tillbaka efter föräldraledighet. När det företogs omstruktureringar 3 månader senare, erbjöds hon tjänsten som biträdande filialbank­direktör, som hon innehaft sedan dess.


Hur utnyttjar du din sociologiutbildning i ditt arbete? Även om Hafdís är verksam inom näringslivet tycker hon att hon har nytta av sociologin vid den yttre analys som behövs för att förstå samhället. Disciplinen tränar personer att få ett översiktsperspektiv och att se opartiskt på problem. När kunder kommer måste man analysera deras behov och granska alla faktorer som rör dessa personer, samtidigt som man tar hänsyn till de aktuella samhällsförhållandena. Hon arbetar avsevärt med statistik i sitt dagliga arbete och det anser hon vara den medvetna delen av studierna som hon utnyttjar men för ovrigt bygger hon på sociologin som ofta är omedveten men som hon har nytta av på många sätt. Förutom sociologin och vidareutbildningen har hon läst företagsekonomi och ekonomi, som hon har nytta av i arbetet för det ingår inte i sociologin. Hon har dessutom vidareutbildat sig internt inom management och utveckling av mänskliga resurser.


Råd för studenter i sociologi

När Hafdís utexaminerades, var det svårt att få arbete och många av hennes studiekamrater har upplevt att det inte är tillräckligt med BA för att få ett intressant arbete och att det krävs vidareutbildning. Hon har däremot en annan åsikt och anser att det snarare beror på hur människor upplever sin uppbildning. Du måste ha självförtroende och självsäkerhet när du avslutat dina studier, som Hafdís anser vara en god grund. De som läst sociologi måste ha tilltro till denna utbildning, värdera den och inte se för trångt när det gäller arbetstillfällen utan våga att ansöka om alla slags arbeten. Utbildningen är en omfattade och solid grund för många arbeten. Sociologerna är verksamma inom många områden men skulle kunna vara betydligt mera synliga. Hon har upptäckt att hennes kollegor förutsätter att hon bara har ekomoniutbildning och de blir ofta förvånade när de får reda på att hon har sociologiutbildning men inte ekonomiutbildning.

Hrannar Pétursson


Födelseår

Född år 1973.

Utbildning

Avlade BA-examen i sociologi vid Háskóli Íslands år1996.


Befattning och arbetsplats

Chef för kundkontakter och PR hos Vodefone som är ett telecomföretag med ca 350 anställda.

Ordinarie arbetstid

Arbetstiden är ca 45 timmar/veckan. När Hrannar intervjuades, hade han arbetat i cirka en månad och han hade därför inte fått någon erfarenhet av en ordinarie arbetsvecka, men han räknar med att det blir perioder med toppbelastning.

Beskrivning av det nuvarande arbetet

Hrannar börjar varje dag med att läsa sin e-post för att se vilka meddelanden som kommit eller om det är bestämda uppgifter som han ska ta itu med den dagen. Företaget expanderar snabbt och antalet kunder ökar, både stora och små, och han måste utvärdera om man ska rikta speciell uppmärkasmheten på nya avtal eller inte. Han ska också granska olika samhällsfrågor som företaget stöder och hur eller om man ska väcka allmänhetens uppmärksamhet på dem. I detta arbete uppstår frågor som måste tas itu med snabbt och säkert och en stor del av arbetet består därför av att fatta omedelbara beslut. För att kunna sköta sitt arbete måste Hrannar sätta sig in i många olika frågor för att ha en god känsla för miljön dock utan att uttrycka sig för tekniskt. Det är nödvändigt att kunna tala “ som folk” med kunderna och informera om aktuella frågor. Hrannar anser att det kan vara en fördel att han inte har någon teknisk utbildning och att han därför lättare kan förstå dem som inte är insatta i tekniken och kan därför informera på ett klarare sätt. Eftersom han är så ny på arbetet när han intervjuas, har han inte haft tid att utforma arbetet som han tänker göra i framtiden. Befattningen ingår dock i Vodafones ledargrupp och det innebär möten och olika typer av projekt.


Tidigare arbeten: Hrannar gjorde aldrig studieuppehåll och sommaren efter examen ansökte han om tjänsten som reporter på en radiostation, vilket han fick. På hösten samma år utannonserades en reportertjänst på Islands radio, som han sökte och fick och han arbetade där de följande 3 åren. Efter Islands radio arbetade Hrannar på aluminiumsmältverket i Strumsvík i 8 år som informationsansvarig och företagets talesman. Arbetet var mycket omväxlande och när han började, inleddes ett omfattande arbete att informera internt, d.v.s.att informera inom företaget, skapa ett informationsflöde och organiserade kontaktytor som saknats tidigare. Under denna period skedde ett stort uppbyggnadsarbete av företagsnätet, i vilket han deltog aktivt samtidigt som han arbetade nära med företagets VD i olika frågor. Han informerade medierna och representerade företaget i medierna.


Hur utnyttjar du sin sociologiutbildning i ditt arbete?  Hrannar anser att sociologin lärt honom att man kan se alla frågor ur olika synvinklar och i många fall finns det ingen enda sanning. Det gäller faktsikt inte bara arbetet utan också hela verkligheten. Han anser att det sätt som sociologin närmar sig verkligheten har varit till stor nytta för honom i de arbeten han haft eftersom de varit av den naturen att det inte bara finns ett enda rätt slutsats i frågor. En person kan välja hur han närmar sig en aktuell fråga och ur vilken synvinkel han betraktar den. Människor har mycket olika åsikter och det avgörs av många olika faktorer, inte bara personligheten utan också sociala förhållanden, utbildning, inkomster, bostadsförhållanden m.m. och det är viktigt att respektera detta faktum. Hrannar anser att sociologin hjälper en människa att göra det. Under studierna tyckte han att lärarna skulle ha kunnat uppmuntra till mera diskussioner studenterna emellan än som var fallet, uppmuntra till kritiskt tänkande och skapa ett forum där studenterna kunde brottas med och diskutera olika synvinklar. I de arbeten han haft har han behövt lära sig vissa begrepp, som rör företagsdrift och företagsekonomi men som inte nämnts under sociologistudierna. Om han skulle ge sociologin ett råd, då skulle han vilja se en kurs som skulle förklara de viktigaste begreppen inom drift och företags verksamhet och vilka faktorer som det t.ex. är som företagsledare tar hänsyn till när man diskuterar drift och driftsstatistik. Kortfattade förklaringar av de viktigaste ekonomiska begreppen skulle han ha haft nytta av i sina tidigare arbeten. Man kan naturligtvis finna denna information själv men då sociologin granskar ett mycket företagsdrivet samhälle, anser Hrannar att detta skulle passa in bra i studierna.


Råd till studenter i sociolog

Hrannar skulle ge studenterna rådet att utöka den traditionella sociologin med något som de själva är intresserade av, liksom att inhämta kunskap om näringslivet och affärsvärlden. Det anser han skulle vara mycket matnyttigt för studenterna och ge dem större möjligheter på arbetsmarknaden. Man ska vända sig till det man är intresserad av och vara orädd att söka arbeta i en vidare sfär. Universitetet skulle gärna också anknyta studierna mera till arbetslivet och inbjuda tidigare studenter att komma och vara gästföreläsare för att presentera vad de gör på arbetsmarknaden. Detta skulle öka kontakten mellan studierna och arbetslivet och ge studenterna tillfälle att se vilka möjligher som väntar dem efter studierna.


Helga G. Halldórsdóttir

Födelseår

Född år 1949.

Utbildning

Avlade BA-examen i allmän samhällsvetenskap med sociologi som huvudämne vid Háskóli Íslands år 1975. Hon avlade också examen i pegagogik vid samma skola år 1981 och diplomatstudier vid endurmenntun Háskóli Íslands i marknads- och  exportvetenskap år 1998.

Befattning och arbetsplats

Avdelningschef för Röda Korsets inomlandsavdelning.

Ordinarie arbetstid

Arbetsveckan är 45 timmar/veckan förutom möten med volontärer och kurser som ofta är på kvällar och helger. Arbetet är säsongsbundet med toppar på höst och vår.

Beskrivning av det nuvarande arbetet

Det finns både långsiktiga projekt och kortare kampanjer inom inomlandsavdelningen. Det företas en landsomfattande enkät för att undersöka vilka grupper i samhället som har störst behov med några års intervall. Islands Röda Kors och därmed inomlands­avdelningen har till uppgift att följa organisationens policy och avtal, starta projekt, organisara dem och presentera för de verksamma avdelningharna. Projekten genomförs ofta i samarbete med andra parter såsom hälsovårdssektorn, sociala myndigheter, Invandrarverket och andra organisationer. När en kampanj avslutas, övertas den i allmänhet av stat eller kommun. En stor del av Helgas arbetsuppgifter består av att arbeta med volontärer med att utforma projekt och fömedla dem till de 50 olika avdelningar som är spridda över hela Island. I de ordinarie projekt som Röda Korset har ingått avtal om att göra, måste volontärer tränas inför arbetsuppgifterna, ansvara för att utveckla och uppdatera informationsmaterial om projektet. Det finns mycket pionjärarbete där nya projekt startas och detta sker ofta till följd av en behovsanalys. Första hjälpen och allmän krishjälp, för Röda Korset spelar en viktig roll i Islands allmänna räddningsarbete, hembesök, stöd för psykiskt funktionshämmade, Hjälptelefonen 1717, invandrarprojekt såsom stöd för asylsökande och flyktingar är exempel på Helgas arbetsuppgifter. Man arbetar också med preventivt arbete för barn och ungdomar bl.a. genom att träna hjälppersonal och starta drift och uppbyggnad av Fjölsmiðjan i Kópavogur och Akureyri.


Tidigare arbeten: Efter studentexamen vid Verslunarskóla Íslands gjorde Helga ett studieuppehåll och arbetade med bokföring. Efter BA-examen arbetade hon med arbetsgrupper som förberedde det nuvarande gymnasieskolesystemet. Helga undervisade ett år vid Fjölbrautaskólann í Breiðholti men flyttade så ut på landet och drev de nästa 23 åren en handelsträdgård med sin man förutom att vara lärare. Helga deltog också aktivt i kommunalpolitiken. Hon satt i många nämnder och styrelser, bl.a. i styrelsen för företaget LímtréVírnet ehf som representant för Byggðastofnun och var ordförande under några år. Hon var en tid ordförande för skolnämnden vid Menntaskólans á Laugarvatni, satt i styrelsen för Hótel Flúða och Svæðisskrifstofu vinnumiðlunar á Suðurlandi (arbetsförmedlingens regionskontor). Hon arbetade i en av industri- och handels­ministeriets nämnder, som skulle undersöka små och medelstora isländska företags expansionsmöjligheter och deras konkurrenskraft internationellt. Under Familjens år tillsatte regeringen en stor nämnd och Helga var en av dess representanter. De politiska parteierna använde sig av nämndens resultat och satte in några av de frågor som nämnden arbetat med i sina partiprogram. Såsom framgår har Helga varit aktiv i sociala frågor och gjort en pionjärgärning, vilket karaktäriserar hennes yrkesliv. År 1999 ansökte Helga om tjänsten som chef för Röda Korsets inomlandsavdelning och har sedan dess innehaft den.


Hur utnyttjar du din sociologiutbildning i ditt arbete?


Sociologin har varit till stor nytta för Helga både inom arbetet och i sociala frågor. Disciplinen och karriären har lärt henne att ingen blir någonsin fullärd. Man kan alltid lärt mera men studierna i sig är omväxlande och övergripande och ger en inblick inom många områden. När en sociolog behöver tränga in djupare i en fråga, är det lätt att bygga på studierna. När hon läste på sin BA-examen, var undervisningen inne i en utvecklingsfas och eleverna fick delta aktivt i den. Det kom många internationella föreläsare som gav studenterna nya perspektiv. Helga har tagit många kurser under årens lopp. I samband med sin undervisning läste hon engelska och metodik och ökade sin kunskap i management och personalfrågor, vilket inte betonats i BA-examen.

Råd till studenter i sociolog

Helga understryker att studierna är mycket matnyttiga och hon anser att studier i sociologi är en grundutbildning som ger en god inblick i samhället och ger många möjligheter. Hon uppmanar studenter att studera vidare utomlands för att ta Master-examen eller som utbytesstudent under studietiden för att få en mera mångskiftande erfarenhet.

Ingólfur Hrafnkell Ingólfsson


Födelseår

Född år 1950.


Utbildning

Ingólfur utexamninerades år 1979 som Dipl. Soz vid Universität Bremen i Tyskland och i studierna koncentrerade han sig på sjukvårdsociologi. Han började studera på Ísland men avslutade studierna i Tyskland.

Befattning och arbetsplats

VD och huvudägare till Fjármál heimilanna ehf.

Ordinarie arbetstid

I genomsnitt är arbetstiden 50 timmar/veckan men på hösten och våren håller Ingólfur kurser, vilket medför att han arbetar på helgerna.

Beskrivning av det nuvarande arbetet

Fjármál heimilanna ägnar sig åt allsidig ekonomisk rådgivning både när det gäller t.ex. sparande och information om hushållsekonomi, lånevillkor och förberedelser inför pensionen. Det hålls dessutom kurser höst och vår för företag och privatpersoner om sparmetoder och värdepappersmarknaden. Ingólfur håller också föredrag runt Ísland och skriver artiklar i tidningar och tidskrifter. Han har givit ut en bok och håller på att arbeta på en ny. Han ansvarar också för företagets dagliga verksamhet och tar emot de förfrågningar som inkommer.


Tidigare arbeten: Medan Ingólfur studerade erbjöds han att arbeta med forskningsprojekt i 6 månader och under 1979-1981 undervisade han. Han återkom till Ísland år 1981 och började snart arbeta hos Tryggingarstofnun Ríkisins (TR) (Riksförsäkringsverket). Vid denna tid fanns det bara 2 parter som hade befattningen specialister hos TR och han var en av dem. I arbetet ansvarade han för den sociala sidan som rörde invaliditetsevaluering, som institionen ansvarade för. Han arbetade där till 1986. Då startade han sitt eget företag som importerade och sålde miljövänliga byggnadsvaror och det hade han i 3 år. Därefter började han arbeta inom vårdsektorn, först som chef för Styrktarfélag vangefinna (De funktionshämmades stödförening) men sedan som chef för Svæðisskrifstofa fatlaðra (De funktionshämmades regionskontor) i Reykjavík. År 1998 blev Ingólfur chef för Geðhjálp (Psykhjälp) och arbetade där till år 2000 men den tjänsten utlystes. Sedan började Ingólfur arbeta hos TR som verksamhetschef. Denna befattning skulle utannonseras och han uppmanades att söka den. Han arbetade som verksamhetschef från 2001-2004 och bar ansvar för allt som rörde verksamheten. Han hade ansvar för institutionens ekonomi förutom löneutbetalningar och under en period vikarierade han för service- och verksamhetsavdelningens VD. År 2004 omorganiserades institutionen och då tog Ingólfur tillfället i akt och startade företaget Fjármál heimilanna. Idén hade presenterats som ett förslag till Nýsköpunarsjóður och han fick en positiv respons på förslaget men Ingólfur hade inte haft tid förrän år 2004 att starta företaget.


Hur utnyttjar du din sociologiutbildning i ditt arbete? Ingólfur har haft många varierande arbeten och han anser att han haft stor nytta av utbildningen som sådan och kanske aldrig lika mycket som i rådgivningsverksamhet hos Fjármála heimilanna. Den sociala syn på samhället som utbildningen ger, leder till ett brett perspektiv och skiljer sig från andra discipliners synsätt. Sociologin granskar allt från ett brett perspektiv vilket skiljer den från t.ex. ekonomin. Ingólfur har hela tiden tagit kortare och längre kurser och han har gått många vidareutbildningskurser. När han började inom vårdsektorn lärde han sig teckenspråk och deltog i en kurs om handikappfrågor. I samband med sitt företag har han gått kurs i bokföring, hur man ska analysera och läsa årsredogörelser och han också studerat värdepappershandel m.m.

Råd för studenter i sociologi

Ingólfurs egna studier var mycket teoretiska men det lades liten vikt vid statistik. Han saknar det inte och anser att man på Ísland borde lägga större vikt vid teorier och studiernas vetenskapliga aspekter än man gör. Om någon vill ägna sig åt forskning eller/och arbeta med enkäter då ska han kunna få denna specialkunskap antingen i studierna eller vidareutbildning.


Han tycker att det är mycket viktigt att betona den teoretiska delen för i dag är det så enkelt att vidareutbilda sig både när det gäller metodik eller företagsekonomi. Den teoretiska aspekten är däremot den bästa matsäck som Ingólfur fick med sig från studierna för där tränade man upp kritiskt tänkande. I det dagliga livet är det bra att testa teorier och därför är sociologin inte minst en god grund för affärslivet. Praktisk kunskap som att förstå årsredovisningar kan man lära sig parallellt med förändrade förhållanden eller beroende på vad man arbetar med för tillfället men det är svårare att träna upp kritiskt tänkande.


Hildur Fridriksdóttir

Födelseår
Född år 1953.


Utbildning
Avlade BA-examen vid Háskóli Íslands i sociologi ochnäringslivsvetenskap år 2002 och MA-examen i sociologi vid samma skola år 2004.

Befattning och arbetsplats

Chef för Rannsóknastofnun í hjúkrunarfræði (forskningsinstitutet för sjukvårdsvetenskap) vid Háskóli Íslands och Landspítali - háskólasjúkrahús.


Ordinarie arbetstid

Hildur arbetar 80% som chef och den ordinarie arbetsveckan är därför 32 timmar/veckan. Hon har nyligen övergått från ett arbete med ordinarie arbetstid på 43-48 timmar/veckan.

Beskrivning av det nuvarande arbetet

Hildur har nyligen börjat på sitt nuvarande arbete och arbetet är därför under utveckling. I arbetsuppgifterna ingår allmänt budgetansvar, att organisera symposier, leda möten och ansvara för presentation av studenternas mastersuppsatser. Det innebär mycket organisationsarbete när det gäller att förbereda symposier, inleda möten, utge informationsmaterial och leda kongresser och ta sig an de arbetsuppgifter som inkommer. För att utveckla detta arbete tänker Hildur tala med alla lärarna på institutionen för att se vilken syn de har på den verksamhet som borde ske på forskningsinstitutet, då hennes huvuduppgift är att stödja och stärka forskningsarbetet. Det ingår också att delta i många möten och samarbetsmöten om verksamheten. Att ha kontakt utgör en stor del och den är redan omfattande men Hildur planerar att utöka samarbetet med Landspítali - háskóla­sjúkrahús ytterligare. Det inkommer ansökningar om anslag/stipendier som måste granskas för eventuell beviljning av anslag. Hildur är redaktör för en bok som ska utkomma i höst. I den ska publiceras utdrag ur BS- och MS-projekt som gjorts av studenter som tagit sjuksköterskeexamen under de senaste 10 åren och som tagit barnmorskeexamen. Arbetet är omväxlande och kräver mycket stor organisationsförmåga.


Tidigare arbeten: Hildur har en lång yrkeserfarenhet och innan hon började läsa på universitet arbetade hon på tidningen Morgonblaðið. Hon började arbeta där som sekreterare när hon var 18 år men år 1987 började hon arbeta som journalist vid tidningen. Där arbetade hon vid sidan av universitetsstudierna men slutade när hon började sin vidareutbildning. När hon avlagt BA-examen ombads hon undersöka arbetsmiljön för bankpersonal i bank- och sparkassefilialer och hon samarbetade med Vinnueftirlitið (Yrkes­inspektionen). Hildur fick denna möjlighet p.g.a. att hennes BA-uppsats behandlat hur personal inom finanssektorn mådde, deras arbetsmiljö och hälsa. Denna undersökning om hur personal hos bank- och sparkassefilialer mådde och deras arbetsmiljö använde Hildur som basis för sina masterstudier. I vidareutbildningen arbetade hon också med olika projekt såsom att skriva artiklar och delta i annan forskning. Efter att Hildur avslutat sin vidareutbildning arbetade hon som projektansvarig på Verzlunarskóli Íslands i samarbete med andra parter för att starta en ny typ av studievägar för vuxna handelsanställda. Studierna var avsedda för personer som arbetade och de skulle i skola vid sidan om arbetet. När tjänsten utlystes ansökte 80 personer. Det skedde mycket uppbyggnadsarbete i detta arbete eftersom man måste utforma studierna och väcka intresse att gå det. Många av dem som tog dessa studier hade slutat skolan när de var unga och de krävde mycket uppmuntran för många hade inte gått i skola på länge. Den tjänst som Hildur har i dag utannonserades och hon uppmanades att söka, vilket hon gjorde.


Hur utnyttjar du din sociologiutbildning i ditt arbete? Hildur kan anknyta utbildningen till arbetet och när det gäller hennes arbete som projektansvarig på Verzlunarskóli Íslands, så undervisade hon bl.a. i psykiska och sociala riskfaktorer. När det är expansion i samhället och konkurrens om arbets­kraften, anser Hildur att det finns ett större intresse för att undersöka hur personalen mår och deras arbetsmiljö, i syfte att göra arbetsplatsen mera attraktiv. När samhällsvillkoren förvärras, antalet arbetslösa ökar och konkurrensen om arbetskraften minskar, är det risk för att företagen sparar pengar när det gäller sådant arbete. Det som Hildur anser saknas i utbildningen är bättre ekonomisk kunskap, hon skulle vilja ha större inblick i företagsdrift. Hon har dock kunskap från sina gymnasiestudier i Verzlunarskóli Íslands men skulle vilja ha större kunskap, bl.a. om hur anslag kan användas så bra som möjligt och hur man planerar en budget på bästa sätt. Hildur anser att i det samhälle som vi lever i dag är det först och främst pengarna som spelar roll och sedan kommer personalens trivsel. I utveckling av mänskliga resurser betonas den ekonomiska aspekten men i sociologi läggs mera vikt vid att personalen trivs och därför har de som studerat utveckling av mänskliga resurser en starkare position än sociologerna när det gäller arbetsmarknaden p.g.a. de olika aspekterna i studierna.

Råd till studenter i sociologi

Hildur skulle vilja ge studenterna det rådet att snarare välja kurser på liknande linje än att ta för många kurser som inte har några beröringspunkter. När det gäller vidareutbildning är kursutbudet ofta inte tillräckligt och det är därför ofta bättre för studenter att redan ha valt ett intresseområde för att de ska ha så stor nytta som möjligt av studierna. Hon anser att studenterna har mera nytta av specialiseringen eftersom de då får en djupare förståelse för vissa ämnen i stället för att sprida krafterna för mycket. När det gäller att söka arbete efter studierna är det bättre att kunna säga att man specialiserat sig inom ett visst område. Då sociologin bl.a. omfattar näringslivsvetenskap, kan man fläta in företagsekonomi på sociologiska förutsättningar. Studenterna ska inte behöva läsa företagsekonomi för att få en inblick i ett driftsmiljö utan det skulle vara en god förberedelse för dem om de kunde förena det med sina studier i näringslivsvetenskapen. Sociologin och företagsekonomin närmar sig frågor på olika sätt och sociologistudenter eftersträvar inte absolut att lära sig att räkna ut allt exakt, utan snarare att få en överblick över arbetslivets och företagens ekonomiska sida.

Kristinn Einarsson


Födelseår

Född år 1956.

Utbildning

Avlade BA- examen vid Háskóli Íslands år 1981 och avslutade samtidigt Pedagogikstudier vid samma skola.

Befattning och arbetsplats

Vice VD för byggföretaget Húsasmiðjans butiksavdelning och VD för Blómaval, som ägs av Húsasmiðjan. Företaget har ca 1000 anställda.

Ordinarie arbetstid

Ordinarie arbetstid är ganska lång, 60-65 timmar/veckan.

Beskrivning av det nuvarande arbetet

Kristins arbete innebär mycket organisationsarbete. I slutet av varje år görs försäljnings- och kostnadskalkyler för det kommande året. Det planeras också en försäljningskalender med kommande års planering, d.v.s vad som ska betonas i försäljning och marknadsföring, för Kristinn bär ansvaret för försäljning och service i alla Husasmiðjans 28 butiker. Detta innebär mycket kontakt och möten med driftschefer, chaufförer och andra VD:ar. Allt som rör marknadsfrågor och kundkontakt såsom presentation och märkning av en vara tillhör marknads­avdelningen och som en följd av det är det mycket kontakt med butikernas driftschefer och personal och planering av hur försäljningen ska ske. När det är dags för ett evenemang enligt försäljningskalendern måste varan finnas och butikerna ska ha tillräckligt antal varor och ska ha presenterat dem på rätt sätt. Han måste också ha planerat annonsering enligt försäljningskalendern. Policy, planering och organisation utgör en stor del av arbetet, förutom planering och ledning av marknadsfrågor.


Tidigare arbeten: Efter studentexamen undervisade Kristinn ute på landet ett år. Tjänsten utlystes och han sökte den. Därefter återkom han till Reykjavík och fortsatte att undervisa. Han började på gymnasiet Menntaskólanum i Reykjavík (MR) efter att en universitetslärare hade rekommenderat honom. Han började arbeta på MR år 1982 och han undervisade där de följande 15 åren. Han undervisade i sociologi hela tiden men det var inte full tjänst och därför började han arbeta hos Blómaval i marknads- och försäljningsfrågor. Han arbetade på två olika arbetsplatser till Húsasmiðjan köpte Blómaval och då började han som VD för Blómaval och slutade som lärare. I Blómaval hade han haft ett nära samarbete med Blómavals VD och hade varit försäljningschef sedan år 1987.


Hur utnyttjar du din sociologiutbildning i ditt arbete? Kristinn anser att sociologin som disciplin tidigt varit till stor nytta för honom i hans arbete i marknadsfrågor och att den passar för dessa frågor. Att känna till samhället, uppleva det och därmed marknaden är något som han anser att hans studier hjälpt honom med. Att evaluera köpbeteende och förstå hur man ska presentera frågor för kunder, allt detta bygger på denna förståelse och detta utgör en viktig anledning till att han lyckats i näringslivet. Han är inte säker på att han skulle ha haft lika stor nytta av företagsekonomin som han haft av sociologin, med tanke på de arbeten han haft under sin karriär. Att förstå tidsandan, utvärdera samhällets urverk och bestämma vad som ska säljas, till vilka grupper man ska appellera och när, spelar huvudrollen i marknadslansering och därför är förståelsen av samhället så viktig. När Kristinn började på arbetsmarknaden, upptäckte han snart att han saknade datakunskap, eftersom det inte undervisades i det i någon större utsträckning när han läste. Han anser att det borde läggas mera vikt vid undervisning i allmän programmering vid universiteten, så att studenterna är bättre förberedda när de kommer ut på arbetsmarknaden. När han arbetade som försäljningschef lärde han sig successivt uttryck ur företagssektorn, men trots att han inte lärt dem i sin utbildning, så anser han att han har bättre känsla för samhället p.g.a. sin sociologiutbildning än de som har handelsutbildning.

Råd till studenter i sociologi

Det är viktigt att studenterna inser hur god förberedelse sociologistudierna är för arbetslivet och att de ser på sina arbetsmöjligheter i ett brett perspektiv. Han tillfrågas ofta vilken nytta han har haft av sociologin i sitt arbete och om han arbetar med något som har anknytning till den. Då svarar han utan tvekan ja och upplever att han gör det varje dag. Människor ska vara öppna och vidsynta när det gäller sina framtidsmöjligheter, för studierna utgör en god grund. Det ger ett förskott att kunna förstå miljön bättre än många andra. Sociologin är också en bra förberedelse för arbeten med mänskliga resurser hos företag och för att genomföra t.ex. företags personal- och familjepolicy. Kristinn anser att sociologin koncenterar sig för mycket på den akademiska sfären och att den inte har tillräckligt god kontakt med arbetsmarknaden. Sociologin är mycket affärsvänligare än många tror och skolor skulle kunna erbjuda vidareutbildning som anknöt till företagsekonomi, marknadsvetenskap eller mänskliga resurser på en sociologisk basis.

Jónína Helga Þórólfsdóttir


Födelseår

Född år 1971.

Utbildning

Avlade BA-examen i sociologi med betoning på näringslivsvetenskap vid Háskóli Íslands år 1996. Hon hade läst statskunskap i Danmark ett halvt år men där väcktes hennes intresse för internationella relationer. Jónína vidareutbildade sig och avlade Master-examen i internationella relationer år 2001 vid Syracuse University i New York. Hon gjorde en del av sina MA-studier i London.

Befattning och arbetsplats

Försäljningsrådgivare på tryckeriet Gutenbergs försäljnings- och marknadsavdelning.

Ordinarie arbetstid

40 timmar/veckan.

Beskrivning av det nuvarande arbetet

I Jónínas nuvarande arbete ligger tyngdpunkten på marknadsfrågor då fokus ligger på att få myndigheter och organisationer att samarbete med företaget. Detta är ett tidsbegränsat projekt som hon arbetar med. Arbetet omfattar att ta emot anbud och försäljningskalkyler från kunder och göra anbud i projekt. I våras gällde ett speciellt projekt att få igång ett samarbete med politiska partier inför Altingsvelet.


Tidigare arbeten: När Jónína läste på universitetet, började hon arbeta som flygvärdinna och fortsatte att arbeta som sådan efter BA-examen eller till 1997. Därefter började hon arbeta på en arbetsförmedling och där arbetade hon i ett år. Detta arbete fick hon när hon skulle registrera sig hos den för att söka arbete. Hon ville dock tillbaka till flygbranschen och började åter arbeta hos Íslandsflug och arbetade både inom inomlandsflyget och internationellt. Där arbetade hon i 2 år men fortsatte sedan sina studier i USA. Medan hon arbetade inom flyget deltog hon aktivt i de pågående avtalsförhandlingarna mellan flygvärdinnornas fackförening och flygbolaget. Efter vidareutbildningen arbetade hon en tid på kontoret hos Lifandi vísindi. Jónína började arbeta som trainee hos utrikesministeriet vid Íslands ambassad i Kanada och arbetade där i 6 månader. Därefter vikarierade hon på marknads- och relationsavdelningen och så på rektors kansli vid Háskóli Íslands. I början av år 2006 började hon igen arbeta för utrikesministeriet och nu åkte hon till Afganistan. Hon uppmanades att söka om denna tjänst och anställdes först för fyra månader men tjänsten förlängdes till 9 månader. I början av vistelsen måste Jónína sätta sig in förhållandena i området, ortsbefolkningens dagliga liv och lära känna en olik kultur. När hon åkte till Afganistan var arbete inte helt färdigplanerat och hon hade friheten att bygga upp det själv. Jónína utformade arbetet som utvecklingsrepresentant och arbetade med att bistå med uppbyggnad av området. Mycket arbete lades ned på att bygga upp administration och förvaltning. Man arbetade med preventivt arbete, vilket visade sig vara svårt då detta begrepp inte fanns i befolkningens kultur. Man lade stor vikt vid att arbeta med vattenkraftsutbyggnad då 80% av landet saknar elektricitet. Man måste försöka få stöd från internationella organisationer för att bygga upp skolor, anlägga vägar och broar, gräva brunnar och/eller finansiera annat som saknades. Det var stor samarbete med hjälporganisationer som Röda halvmånen, FN:s barnhjälp m.m. Medan Jónína var i Afganistan fick hon i uppdrag att hjälpa landets änkor. Fattigdomen var stor i samhället och p.g.a. traditionerna befinner sig denna grupp i samhällets utkant och är ofta mycket fattig och får obetydlig hjälp. Jónína har suttit i Unicef:s styrelse på Ísland från år 2004 och har arbetat som volontär. När hon återvände från Afganistan åtog hon sig att bli redaktör för en tidskrift som Unicef ger ut årligen. Hon gjorde radioprogram som handlade om internationella frågor i samband med mänskliga rättigheter och utveckling vid sidan av att utge tidskriften, men när det arbetet var slut, erbjöds hon arbete av Gutenbergs ledning.


Hur utnyttjar du sociologiutbildningen i ditt arbete?


Jónínu har alltid ansett att metodiken och att se allt i ett vidare perspektiv (macroperspektiv) som man lär i sociologin har varit till stor nytta för henne i alla hennes arbetsuppgifter. Logikens betydelse, som betonas mycket i samhällsvetenskapliga ämnen, är något som är lätt att använda i det dagliga arbetet, oavsett om arbeten är olika. Kunskapen om var eller hos vem man kan söka efter information är mycket användbar och bra att kunna ta till. Hon har också gått kortare kurser i bl.a. projektledning vilket hon anser varit mycket lärorika, då man måste organisera och ha översikt över allt dagligt arbete.

Råd för studenter i sociologi

När studenter valt sin väg, då ska de kontakta ett företag och anknyta sitt slutprojekt till arbetslivet för att få ett verkligt projekt att arbeta med. Det kan vara mycket nyttigt för stuedenter när de ska söka arbete. Hon anser att arbetslivet är redo för detta samarbete för ofta har företag projekt som de vill få utförda men de saknar personal att göra det. Studenterna ska därför vara uppmärksamma på de möjligheter som finns på arbetsmarknaden när det gäller ett sådant arbete. Studenterna ska också vara öppna för att t.o.m.dela upp studierna på två ämnen. Inom många ämnen har man börjat undervisa i sociologi som en del av studierna och samhällsvetenskapliga fakulteten vid Háskóli Íslands borde i större utsträckning ge studenterna möjlighet till detta.


Kristinn Karlsson

Födelseår

Född år 1950.

Utbildning

Avlade BA-examen i allmän samhällsvetenskap medsociologi som huvudämne vid Háskóli Íslands år 1978. Han avlade MA-examen i sociologi år 1983 vid Lunds universitet i Sverige.

Befattning och arbetsplats

Specialist inom arbetslivsfrågor och sociala frågor vid Hagstofa Íslands.

Ordinarie arbetstid

Arbetstiden är aldrig mindre än 44 timmar/veckan.

Beskrivning av det nuvarande arbetet

Arbetet innebär regelbundna säsongsbundna projekt. Kristinn bär ansvaret för all statistik inom socialskyddets sfär, d.v.s. har översikt över alla utgifter till socialskyddet enligt både EU:s och Nordens standarder. Man samlar in information om kunder, vilken uppdelas dels i utbetalningar (pensioner och ersättning), dels i subventioner av institutionsservice. Socialskyddet är ett övergripande begrepp och omfattar också kostnader för hälso- och sjukvård. Kristinn är en av Íslands tre reprentanter i NOSOSKO, som årligen utger en rapport om utgifter uppdelade på sektorer. Rapporten beskriver också system och information om antalet mottagare. Innan detta samarbete började, insamlades få upplysningar om socialskydd på Ísland men detta samarbete har styrt uppbyggnaden av statistik inom detta område på Ísland i syfte att få statistiken internationellt jämförbar. Statistik om utgifter hittas i TR:s, pensionsfonders, kommuners och statens bokföring. Frånsett ovanstående utgifter insamlas information om de större kommunernas socialtjänster separat. På samma sätt insamlas information från institutioner för äldre om antalet boende uppdelad efter kön och ålder. Information inkommer från olika institutioner såsom ministerier och Barnaverndunarstofa och data kommer därför från många håll. Det är därefter Kristins uppgift att ansvara för dessa data, bearbeta dem ytterligare och publicera. Det internationella samarbetet är omfattande och Kristinn deltar i arbetsgrupper, både från Norden och Eurostat, EU:s statistiska centralbyrå.


Tidigare arbeten: Efter 2 års akademiska studier började Kristinn undervisa och var lärare på realskolan i Hveragerði åren 1973-1974.
Under åren 1974-1975 genomförde han på uppdrag av Jafnréttisnefnd sveitarfélaga (Kommunernas jämställdhetsråd) en enkät, som granskade samspelet mellan arbetsmarknad, hemmen och attityder till jämställdhets­frågor i fyra kommuner. Det var första gången som en sådan enkät företogs på Ísland, vilket innebar att det var mycket arbete att utforma frågorna och enkäten. När dessa data behandlades, användes programmet SPSS för första gången vid Háskóli Íslands. Kristinn har deltagit i utformning och genomförande av de levnadsvillkorsenkäter som Hagstofa Íslands företar, trots att detta inte är hans huvuduppgift. Kristinn började undervisa i matematik på realskolan i Ísafirði åren 1976-1978. Kristinn har också arbetat avsevärt med att utforma enkäter och efter studierna i Lund arbetade han med en jämförbar enkät om attityder till jämställdhetsfrågor i Reykjavik. Den var ett separat projekt men utfördes i samarbete med Háskóli Íslands. Under De funktionshämmades år 1981 arbetade han med en enkät och en rapport om de funktionshämmades situation. Som en följd av detta ledde Kristinn en grupp som arbetade för de funktionshämmades regionsstyrelse och han arbetade självständigt i detta arbete till år 1983. Hösten 1983 sökte han arbete hos Hagstofa Íslands och där arbetar han än i dag. När han började sitt arbete hos Hagstofa Íslands arbetade han bl.a. med indexberäkningar och därefter med handläggning av kommuners räkningar m.m.


Hur utnyttjar du din sociologiutbildning i ditt arbete?


Utbildningen i sig är till stor nytta. Att förstå och uppleva macroperpektivet och all denna kunskap om analys. Huvudvikten i hans examensuppsats låg på macroperspektivet och denna inblick har varit till nytta i arbetet. Att se frågor i ett större sammanhang har varit hans stora intresse och det har styrt hans studieinriktning. Han har inhämtat ytterligare kunskap successivt i samband med de arbetsuppgifter han haft. Erfarenheten ger kunskap och parallellt med en lång yrkeserfarenhet och deltagande i mångskiftande arbets­uppgifter har datakunskapen ökat.


Råd till studenter i sociologi

Kristinn har inga direkta råd som han kan ge studenter medan de studerar men han vill ge dem rådet att arbeta med sociala frågor efter studierna. Han skulle vilja ge det rådet till alla som tar examen att vara aktiva i avtal- och fackföreningarna, då det är mycket viktigt för ämnets självuppfattning och status på arbetsmarknaden. Det är ofta svårt för andra att förstå vad ämnet innebär, eftersom det är ett så övergripande ämne, och det är därför viktigt att synliggöra ämnet mera.


Rannveig Þórisdóttir


Födelseår

Född år 1971.

Utbildning

Avlade BA-examen i sociologi vid Háskóli Íslands år 1996 och MA-examen i sociologi år 2001 vid samma skola.

Befattning och arbetsplats

Avdelningschef/sociolog i polisens informations-och planeringsavdelning i Reykjavíksområdet. Arbetar även som timlärare vid samhällsvetenskapliga fakulteten vid Háskóli Íslands.

Ordinarie arbetstid

I genomsnitt 40-50 timmar/veckan, varav 20% är undervisning.

Beskrivning av det nuvarande arbetet

En stor del av Rennveigs arbete består i att arbeta med statistik inom forskning och databehandling, d.v.s ta fram data ur databaser och göra dem tillgängliga för andra som arbetar inom myndigheten, liksom att organisera information om brottslighet såsom antalet brott, brottsplats och tid. Dessa data sänds digitalt till poliskontoren vilket möjliggör för personalen att ha översikt över vilka typer av brott som ökar i respektive område. På basis av dessa upplysningar kan respektive poliskontor arbeta preventivt och öka övervakningen. Syftet är att så många som möjligt inom polisen ska kunna utnyttja detta informationsflöde, då informations- och planeringsavdelningen är en stödavdelning för annan verksamhet inom polisen. Rannveig deltar också i vetenskaplig forskning på myndighetens uppdrag, bestämmer vad som ska undersökas och hur det ska ske. Man måste ofta börja med att söka anslag till forskningen, man måste ansöka om stipendier och göra en forskningsplanering. Man samarbetar mycket med andra parter som t.ex. Háskóli Íslands, Umferðarstofa och Háskólinn á Akureyri när det gäller forskning. I Rannveigs arbete läggs stor vikt på samarbete för att öka kontakten, garantera lättillgänglighet och professionalism. Rannveig har kontakt med det nordiska kriminologiska rådet, en nordisk organisation för sociologer, kriminologer, domare, jurister och poliser. Hon deltar också i en grupp som arbetar på att regelbundet utge information om brottslighet inom Europa. Rannveig arbetar också som timlärare vid Háskóli Íslands och undervisar där i två kurser, förutom att vara gästföreläsare och att undervisa på Polisskolan.


Tidigare arbeten: Under gymnasietiden gjorde Rannveig ett års studieupphåll och åkte utomlands som au-pair. När hon tagit studenten gjorde hon åter ett studieuppehåll och arbetade i affär vid sidan om studier på Yrkesskolan i Reykjavík. När hon tagit BA-examen fick hon arbete på RUM (Forskningsinstitutet för pedagogik och utbildningsfrågor). Där arbetade hon i två år och hon erbjöds detta arbete när hon var klar med studierna. På RUM arbetade hon med parter som har kontakt med polisen, som informerade henne om ett arbete hos polisen som skulle bli ledigt och hon uppmanades att söka. Rannveig började därför att arbeta hos polisen i Reykjavík. År 2002 utannonserade Rikspolischefen en tjänst som specialist som skulle ansvara för statistik. Det var en ny befattning inom polisen och den skulle garantera samordning i arbetsmetoderna vid registrering och behandling av statistik. I arbete ingick även forskningsarbete och Rannveig arbetade där i 5 år. År 2002 återvände hon till Reykjavíksområdets polismyndighet som till följd av omstrukturering behövde en specialist som arbetade med statistik.


Hur utnyttjar du sin sociologiutbildning i ditt arbete?


Rannveig arbetar som sociolog och de arbetsmetoder hon lärde sig i sociologin, som att utforma projektet och koncenterar sig på forskningsfrågorna, är en teknik som hon använder mycket i det dagliga arbetet. Data i sig säger oss inget utan vi måste ställa frågor för att kunna utvinna information ur desa data och därför få svar på de frågor vi ställer.


Det är mycket matnytttigt att ha studerat både kvalitativ och kvantitativ forsknings­metodik och det lär personer att närma sig ämnet på olika sätt. Rannveig har i sitt arbete varit tvungen att arbeta med många databaser och olika datasystem, där offentlig statistik arkiveras i databaser vilket gör oss beroende av att andra förarbetar data för oss. I sociologin lär man sig inte använda dessa databaser och därför behöver personer som arbetar med statistik större kunskap om dem. Det är inte tillräckligt att kunna metoderna utan man måste också förstå sig på den tekniska utrustningen och den behövde man få mera undervisning om.

Råd för studenter i sociologi

Enligt Rannveig är det nr 1, 2 och 3 att betona de samhällsvetenskapliga arbetssätten och metoderna, för de lär oss en viss tankegång, d.v.s. hur vi använder teorier för att utforma nya frågor och hur vi försöker hitta svar på dem. Denna process håller vi ständigt på att skapa, se vilken fråga vi vill ställa och hur vi tänker besvara den. Vi använder detta också när vi organiserar forskning och analyserar resultaten. Studenter ska vara duktigare att diskutera sociologin. Ha olika åsikter och inte vara rädda att ta sig an frågor ur olika synvinklar. Det är bra att bilda studiegrupper/läsgrupper för att stärka och aktivera kritiskt tänkande, delta i diskussiongrupper och vara orädd att ta konflikter. Sätta in teorier i ett sammanhang, diskutera dem och träna på att pröva teorierna mot det egna livet. Studenter på BA-nivå bör vara sökande och intresserade. Att anknyta verkligheten till undervisningen är viktigt och att låta studenter arbeta med faktiska data för att bättre få fram de tankar som uppstår när studenter kommer ut på arbetmarknaden efter studierna.


Snorri Örn Árnason

Födelseår

Född år 1970.

Utbildning

Avlade BA-examen vid Háskóli Íslands i sociologi med massmediavetenskap som biämne år 1996 och Master-examen i sociologi vid samma skola år 2006.

Befattning och artbetsplats

Specialist på databehandlingsavdelningen hos Capacent Gallup.

Ordinarie arbetstider

Det finns ofta säsongsbundna belastningsperioder då man arbetar mer än ordinarie arbetsvecka men i genomsnitt är arbetstiden drygt 40 timmar/veckan.

Beskrivning av det nuvarande arbetet

Snorris huvuduppgift består i att ta emot rådata, sedan de samlats ihop av Gallups datainsamlingsavdelning, och behandla dem. Snorri analyserar data i SPSS och granskar bakgrundsvariationer och deras effekt. Därefter skriver han rapporter för kunder och presenterar dem grafiskt. När det gäller att presentera data följs vissa standarder men syftet är att kunden ska få ett intressant perspektiv på de data som behandlats för honom. Man försöker att tränga djupt in i data och hitta intressanta vinklar. Många olika statistiska metoder använts, som t.ex. faktoranalys och variationsanalys (ANOVA). Samarbetet inom forskningsavdelningen med 50 anställda är stort. Snorri ansvarar också för Þjóðarpúlsinn (Nationspulsen), en månadstidskrift som undersöker allmänhetens inställning i olika nationella frågor. Man försöker ställa frågor om aktuella ämnen och att med regelbundna enkäter följa med hur islänningarnas åsikter utvecklas. Varje månad företas en enkät om de politiska partiernas ställning och detta är ett fast inslag i Þjóðarpúlsinn. Det företas också regelbundna enkäter om medborgarna är nöjda med ministrarnas arbete och förtroendet för institutioner. Medierna skickas en kopia av tidskriften och det leder till livliga diskussioner om resultaten i varje nummer. De projekt som Snorri arbetar med är omväxlande och av olika omfattning. Ett projekt kan vara allt från att vara en enkät på enda liten fråga till betydligt större undersökningar som t.ex. nationella undersökningar, men i allmänhet är tidsramen för handläggningen av data mycket snäv.


Tidigare arbeten: Efter studentexamen gjorde Snorri ett års studieuppehåll och började arbeta i affär hos SPOR Músik og Myndir. Han sökte ursprungligen arbetet p.g.a. sitt musikintresse och där arbetade han vid sidan av sina BA-studier. När han tagit BA-examen hittade han inget arbete som passade till hans utbildning men då erbjöds han arbetet som butikschef hos SPOR och sedan i musikaffären Skifan. Arbetet som butikschef innebar ansvar för personal, all daglig verksamheten som t.ex. kassaansvar, planering, inköp och lagerhållning. Han arbetade som butikschef till år 2001. Snorri har alltid varit mycket intresserad av forskning och vid sidan av MA-studierna arbetade han med läkemedelsforskning. Genom detta arbete lärde han känna forskning ur en annan synvinkel än sociologins. När hann började arbeta med forskning, började han som assisten till en läkare vilket ledde till flera uppdrag. Att få möjlighet att arbeta med forskning inom hälso- och sjukvårdssektorn var en mycket god erfarenhet efterom det där råder mycket disciplinerade arbetsmetoder och arbetet gav honom en mycket god inblick i forskningsarbete. När han höll på med sin Master-uppsats utannonserades en befattning hos Gallup som han sökte och fick.


Hur utnyttjar du din sociologiutbildning i ditt arbete? Under den period som Snorri arbetade som butikschef ansåg han att han hade god nytta av utbildningen, trots att han arbetade inom ett annat område. Att vara chef med det ansvar som det följer, ha kontakt med människor, allmän butiksverksamhet, kontakt med varuleverantörer, kunder och anställda var alla uppgifter som han tyckte han kunde anknyta till sociologin. I Snorris nuvarande arbete utgör sociologin en god bas och då speciellt Master-utbildningen. Grundutbildningen är i allmänhet en  god bas för många olika arbeten i arbetslivet, p.g.a. av den vikt som läggs på metodik och den tanke som behövs för att granska och analysera människorna och samhället. Hos Capacent Gallup måste man hålla sig uppdaterad och då speciellt inom metodiken för man brottas alltid med metodiska frågor och det är det ofta nödvändigt att fördjupa sin erfarenhet inom bestämda projekt. Om någon bestämmer sig för att ge sig in i forskning, t.o.m. i andra ämnen än sociologi, då är de grundelement som man lär sig inom sociologin mycket goda.

Råd för studenter i sociologi

Snorri ger studenterna det rådet att de ska försöka hitta sitt område inom sociologin, för den är uppdelad i många underavdelningar. Genom att intressera sig för ett speciellt ämne är det bra att ha något att koncenterar sig på och fördjupa sig i. Han betonar också starkt metodiken för den är en matnyttig grund både för vidareutbildning, arbetsliv och allt som rör forskning. Om någon är intresserad av forskning är det inte mindre viktigt att vara grundligt insatt i teorier förutom att ha en bra metodisk grund. Detta är de två nyckelfaktorerna som det är viktigt för studenter att lägga vikt vid om de tänker ägna sig åt forskning och undersökningar. Studenterna ska se till att de uppmärkammas medan de studerar och vara aktiva och arbeta för studenternas intressen. Människor ska inte är rädda att uttrycka sin åsikt och det är viktigt för studenter att vara solidariska som en enhet.


Sigridur Elín Þórdardóttir

Födelseår

Född år 1960.

Utbildning

Avlade BA-examen vid Háskóli Íslands i sociologi år 2000 och Master-examen i sociologi från samma skola år 2004.

Befattning och arbetsplats
Sigríður Elín arbetar som specialist på
utvecklingsavdelningen hos Byggðastofnun (Landsbygdsinstitutionen) och till slutet av år 2007 arbetar hon också på industriministeriet.

Ordinarie arbetstid
Arbetstiden är säsongsbunden. Det är ofta mycket arbete på våren och hösten för då börjar eller avslutas ofta projekt. På våren hålls också institutioners och företags årsmöten och på hösten är det mycket kongresser. Under dessa årstider är arbetsveckan ca 45-55 timmar/veckan.

Beskrivning av det nuvarande arbetet
Arbetet på utvecklingsavdelningen är mycket omväxlande och omfattar bl.a.insamling av data om arbetsfrågor och landsbygdsutveckling och om hur offentliga stödåtgärder lyckats. Det ingår också samarbete med inhemska och internationella institutioner, organisationer, företag och privatpersoner. Sigriður Elín sitter i styrelsen för några institutioner och fonder som representant för Byggðastofnun som t.ex. Atvinnu­þróunar­félag Vestfjarða (Västra Íslands arbetslivsutvecklingsförbund), Vaxtarsamning Vestfjarða (Västfjordarnas tillväxtavtal), Frumkvöðlasetur Austurlands (Östra Íslands pionjärsäte) och Kvennasjóð (Kvinnofonden). Efter att Sigríður Elín började arbeta hos Byggðastofnun har hon skrivit några rapporter och utlåtanden om landsbygdsutveckling, kvinnor som företagare, turistrepresentanters arbetsmiljö och informationscenters arbets- och driftsmiljö. Arbete hos industri­ministeriet är också omväxlande och där arbetar hon med nyskapande och landsbygdsfrågor. Arbetet omfattar bl.a. att bistå ordföranden i nämnder på Visinda-og tækniráðs vägnar, medlemskap i styrelsen för Northern Periphery Programme som är en av EU:s många projekt att stödja ekonomiskt och socialt arbete mellan områden inom EU. Hon sitter också i styrelsen för Nordisk Altantsamarejde (NORA) som beviljar stöd till nyskapandeprojekt i samband med naturtillgångar i havet, turism och informationsteknik. Sedan Sigríður Elín började arbeta inom den offentliga sektorn har hon fått möjlighet att delta i många spännande och krävande projekt. Både hos Byggðastofnun och industriministeriet finns folk med mångskiftande utbildning och olika bakgrund som tillsamman utgör en stark helhet men individen får samtidigt chans att förkovra sig inom sitt område. Man kan jämför arbetsmiljön på dessa två offentliga institutioner med ett kluster där varje anställd har sitt specialområde eller projekt men samarbetar med andra vid större projekt.


Tidigare arbeten: Efter studentexamen arbetade Sigríður Elín i Samvinnubankinn i elva år. Hon arbetade bl.a. med databehandling, som bankkassör och i valutaavdelningen. Är 1991 flyttade hon till Sauðárkrókur och undervisade i realskolan till år 1997. Lärarjobbet var både krävande och givande och det väckte hennes intresse för sociologin, då klassrummet i många avseenden är en miniatyr av samhället. Att undervisa väckte lusten efter att lära, förstå och förklara det komplicerade förhållandet mellan samhälle och individ och tvärtom. Sedan hon arbetat som lärare började hon studera vid Háskóli Íslands men hon arbetade på helgerna vid sidan av BA-studierna. Efter BA-examen började hon arbeta på Byggðastofnun och samtidigt med det arbetet tog hon Master-examen.


Hur utnyttjar du din sociologiutbildnin i ditt arbete?


Studierna har öppnat vägen för Sigríður Elín till hennes nuvarande arbete. I sociologin lär man sig bestämda arbetsmetoder som man har nytta av i arbetslivet såsom att se på frågor med en kritisk blick. Hon har försökt att använda de metoder, inställning och arbetssätt som hon lärde sig av studierna. I sociologin upptäckte hon genusperspektivet, vilket ledde till att hon såg samhället i ett nytt ljus och ett mera lättförståeligt sammanhang. Sigríður Elín har lagt vikt vid att komma genusper­spektivet och idiologin om integrering av jämställdhetsperspektivet in i myndigheternas policy i landsbygdsfrågor. Under de senaste åren har det skett en attitydförändring och i nugällande landsbygdsplan för år 2006-2009 anges för första gången en speciell åtgärd som syftar till att stödja kvinnor på landsbygden att starta egna företag. Hon anser att hon haft mycket stor nytta av sociologin i sitt arbete men hon anser dock att det saknas samarbete mellan arbetsgivare och universitetet i samband med att leda projekt, eftersom många arbetsgivare har stor erfarenhet av och kunskap om projekt- och personalledning.


Råd till studenter i sociologi.

Sigríður Elín anser att det är viktigt att studenter lär sig både kvalitativ och kvantitiv metodik. Det är nyttigt att veta skillnaden mellan olika verktyg när det gäller att insamla och behandla data, att lära sig kritiskt tänkande, vara öppen för nya synvinklar och ställa frågor. Hon anser dock att det som spelat störst roll är att hon träffade några jättefina tjejer på universitetet och de diskuterade vad de läste och stödde varandra med råd och dåd och gör det än. Allt det man tänker och funderar på hjälper en att se frågor ur olika synvinklar.
 

 


Nyheter
The 27th Conference of the Nordic Sociological Association 2014
 Next Conference is
14. – 16. August 2014
University of Lund, Sweden
 

More information on:

 http://nsa2014.se           OR

 http://www.malmokongressbyra.se/NSA2014/

 

 
l

 

 
The 26th Conference of the Nordic Sociological Association 2012
 Trust and Social Change
15. – 18. August 2012
University of Iceland, Reykjavik
 
Submit abstract 15 March 2012

Acceptance of papers will be sent befor 15 april 2012

Fee 395 EUR if paid before 1 May 2012

Fee 445 EUR if paid after 1 May 2012

 
More information on http://www.yourhost.is/nordicsociology2012/home.html

 

 

Nyhetsarkiv

 

 
| © 2014 Nordic Sociological Association – en sammenslutning av de nordiske lands sosiologforeninger |